Öka friheten på svensk arbetsmarknad

Valet, Vaxholm och Wild’n Fresh är några händelser som har fört situationen på svensk arbetsmarknad till debattens centrum. Eftersom denna fråga avgör framtidens välstånd i hög grad är det positivt. Sveriges arbetsmarknad har inte utvecklats väl i ett längre perspektiv.

Just nu drar den globala högkonjunkturen med sig även arbetsmarknaden i västra Europa och Sverige. Men det totala utanförskapet är större än officiella arbetslöshetstal. Inte minst står många unga och invandrare utan arbete. Och förr eller senare vänder konjunkturen nedåt.

I det längre perspektivet blir debatter om enskildheter som procentnivåer i a-kassan mer förvirrande än klargörande. Frågan är vad som i stort gör ett land till vinnare i en global ekonomi som leder till behov av snabba omställningar från gammalt till nytt.

Graden av ekonomisk frihet är ett mått som förklarar mycket. Hur stor frihet har medborgare och företag att arbeta, handla, investera och skapa? Och hur mycket av friheten beskärs av exempelvis skatter, tullar och regleringar?

Sambandet mellan grad av ekonomisk frihet och välstånd är tydligt. Ju större den ekonomiska friheten är, desto högre tenderar välståndet vara. På motsvarande sätt är arbetslösheten lägre i länder med större ekonomisk frihet.

I 13 år har ”Index of Economic Freedom” publicerats av Heritage Foundation och Wall Street Journal. I utgåvan för 2007 mäts 161 länder i tio olika avseenden av ekonomisk frihet, vilka i sin tur baseras på ett stort antal variabler.

Sverige är på plats 21 globalt och på plats 13 i Europa. Ekonomin är, med det samlade måttet, 73 procent fri. Sveriges goda position grundar sig bland annat på stor frihet avseende investeringar, äganderätt, handel och penningpolitik.

Sverige hamnar mycket lågt i kategorierna frihet från staten, grad av reglerad arbetsmarknad och skattetryck. Alla dessa faktorer påverkar arbetsmarknaden, men i kategorin ”Labor Freedom” hamnar Sverige särskilt illa till.

På en 100-gradig skala, där 100 är mest fri, ligger de europeiska länderna mellan betygen 45,4 och 99,9. Sverige får det låga betyget 52 och ligger på plats 32 av 41 i Europa. Länder som har en hög grad av frihet på arbetsmarknaden – som Storbritannien, Danmark och Island – har haft en god utveckling. Länder längre ned – som Tyskland och Österrike – har utvecklats sämre.

Detta må vara ett brett, teoretiskt, mått, men ofriheten på svensk arbetsmarknad syns dagligen i enskilda fall: Staten tar ut hög skatt på arbete för att betala många som inte arbetar. Staten tillåter facket att trakassera småföretag och åsidosätta avtalsfriheten.

Där behövs förändring. En regering som vill skapa en bättre arbetsmarknad i Sverige bör inrikta sig på att öka friheten på arbetsmarknaden. Och det handlar inte bara om skatter och bidrag utan om frihet för enskilda och entreprenörer att bestämma själva.

Johnny Munkhammar
Timbro, medförfattare till ”2007 Index of Economic Freedom”

Valde som läsning inför helgen att publicera hela Johnny Munkhammars artikel.